måndag 18 augusti 2014

X som i X

Varför kommer alla konstiga bokstäver i alfabetet i slutet? Det ska villigt erkännas att jag och Paula hade långa listor med förslag på de första två tredjedelarna av alfabetet medan de blev lite mer klurigt att komma på några förslag alls på den sista tredjedelen. X alltså. X som i X. Kan det bli mer fantasilöst? Nåväl. Förhoppningsvis blir inte våra inlägg helt fantasilösa i alla fall.

X förknippar jag med något jag vill kryssa över och undvika. Applicerar man det på litteratur så finns det en hel del som jag helst inte läser om ingen tvingar mig.

1. Klassiker. Ja, det finns mängder med bra klassiker och jag har själv ett gäng favoriter men åren som litteraturvetare gjorde mig rätt trött på gamla verk som man liksom ska gilla, beundra och förstå storheten i. Kanske var det allt det i kombination av den eviga  analysen av alla detaljerna som gör att jag sällan plockar upp en klassiker frivilligt.

2. Lyrik. Det intressanta är att jag nästan bara läste lyrik någon gång i slutet av gymnasiet och strax där efter. Minns hur jag lånade hem näst intill rubbet från bibliotekets Hc.03-hylla och satt och skrev av Edith Södergran och Pär Lagerkvist i ett worddokument som jag sparade på diskett.

3. Andra språk. Det bär emot att läsa böcker på engelska, för att inte tala om andra språk som jag behärskar lite lätt. Avundas de som plöjer tegelstenar på originalspråk men jag antar att det är en övningssak och helt enkelt inget jag har prioriterat. Tjocka böcker tar lång tid för mig på svenska, på utrikiska skulle jag helt klart ge upp och prioritera något annat innan jag blev klar.

Avslutar med bubblaren: Deckare. Jag har insett att jag ytterst sällan väljer att läsa en deckare men de få gånger jag ändå gör det så gillar jag det. Med andra ord något som jag kanske undviker i onödan?





Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Paulas X.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar